Archive for category: Teori

Allt om husgrunder – gjuta platta på mark med L-element

Categories: Teori

Huset börjar med grunden

När du ska bygga ett hus måste du först anlägga en husgrund. Du kan då antingen själv beställa hem allt material och utföra det mesta av arbetet själv, eller köpa en komplett husgrund från en tillverkare eller leverantör. Vilket alternativ du väljer bör i hög grad styras av hur fackkunnig du är inom området och hur mycket pengar du är beredd att lägga ut på husgrunden.

Källa till denna artikel är:

Markarbetet

En av de viktigaste funktionerna med en husgrund är dess stabiliserande funktion för huset. Marken är i detta fall avgörande för vilka förutsättningar man har att husgrunden ska fungera som det ska.
Det som framförallt påverkar en husgrund är tjälen. Beroende på vilken jordart man har så får tjälen olika symptom. Täta jordarter som t.ex. lera har hög kapillär sugförmåga. Det betyder att vattnets ytspänning gör att vattnet tränger in mer i trånga hålrum än i de som är stora. Därmed kan lera innehålla mera vatten. Det betyder att lera påverkas mer när vattnet fryser och tjälen gör att marken expanderar.
Jämför man med grovt grus och singel så rinner vattnet rakt igenom dessa material.
Det är därför man i anläggningsskedet av marken använder just grovt grus och singel som underlag när man ska gjuta husgrunder.
Vattnet påverkar inte bara marken i form av tjälskjutningar, tryckhållfastheten som marken kan ta upp är också beroende av vattnet. Hållfastheten i grov singel och grus utgörs i princip enbart av friktionen mellan gruskornen. Lera däremot hålls samman av sugkraften från vattnet. Bygger man därför i jord som suger upp vatten mer som exempelvis lerjordar bör man bygga på tjälfritt djup.

Markarbetet och dess ingående maskiner

Markarbeten är ett område som kräver bra maskiner och verktyg. Om man bara anlägger en husgrund eller en trädgård per år så är det givetvis dyrt att investera i en dyr maskin. Men då ska man komma ihåg att verktyg och maskiner är oerhört mycket billigare i längden än arbetskraft. Speciellt i Sverige är det nästan en förutsättning att man kan vara effektiv för att vinna jobb (markanläggningsarbeten). Måste man offerera för många timmar arbetskraft på ett grundläggningsjobb så tappar man den affären. Så en bra maskin tjänar in sig själv ganska snabbt.
Vill man kunna komma igång lite billigare är det inte fel att köpa begagnad utrustning. Skottkärra, skyffel etc finns allt på blocket idag. Man kan ju också hyra in större maskiner från en uthyrningsfirma. Byggmaskiner såsom betongblandare osv blir åtminstone om man vill komma igång billigare att hyra.
Tänk också på att grundläggning av husgrunder kräver tillgång till både vatten och elektricitet. När man gjuter behöver man vatten och när man gör rent verktygen behövs vatten. El är också en viktig sak att tänka på. Både för belysning och för att strömförsörja maskinerna.

Förberedelser – kompletta paket?

Om du vill köpa en husgrund direkt från en tillverkare kan du utföra mycket av arbetet själv och på så sätt spara pengar. I grunden kräver detta oftast en händig person, som antingen själv eller genom kontakter har kunskap om hur grunden ska läggas. Alternativt kan du utföra en del av arbetet själv och sedan leja in fackmän att utföra de större arbetena, som att schakta ut grunden och gjuta plattan. Innan du bestämmer dig för hur mycket arbete du själv kan utföra och varifrån du eventuellt ska leja tjänster, måste du ha klart för dig vilka beståndsdelar som ingår i en komplett husgrund.

Ett komplett husgrundspaket

En komplett husgrund består vanligtvis av följande:

  • Isolering
  • Kantelement
  • Ytterhörn
  • Armeringsjärn
  • Armeringsnät
  • Armeringsdistanser
  • Släppduk
  • U-järn
  • Plastspik till cellplastisolering
  • Fixeringskilar
  • Komplett golvvärmesystem (slang, slanghållare, fördelare, plastbyglar, ställdon, inkopplingsbox, kopplingar, rumstermostater och ritning)
  • Konstruktionsritning och garantier

Om du beställer allt material i ett paket kan du få ett bra offertpris på inköpet. Däremot kan det bli svårare att addera betongen och schaktningen till offerten, bland annat därför att husgrundspaket ibland fraktas lång väg från ett huvudlager. Betong, speciellt om den är färdigblandad, klarar inte av att fraktas så lång väg. Därför gör du bäst i att dela upp din beställning så att du köper in betong från en lokal leverantör och lejer en lokal schaktfirma som gräver ut din husgrund. Du kan sedan montera gjutformen själv och dra VVS- och elledningsrör. När detta är klart kan du hyra in två fackmän som gjuter betongplattan åt dig, ett större och mycket kritiskt arbetsmoment i husgrundsprojektet.

Stäm av med byggexpert
Tänk på att även se över vilka jordtyper som finns i marken. Du kan både kontakta kommunen eller låta en byggnadsingenjör studera området för att veta vilken typ av dränerings- och fyllnadsmaterial du bör använda när du dränerar husgrunden. En annan sak att tänka på är att radonundersökningar ofta föreslås vid nytt husbygge, men i många fall är det billigare att utföra en radonsäkring än att undersöka om det faktiskt finns ett behov. Med andra ord kan du lika gärna hoppa över undersökningen och installera säkringen på en gång. När du själv anlägger husgrunden bör du investera i en laseravståndsmätare för att få exakta mått när du bygger.

Det är även bra att införskaffa en drillapparat när du najar armeringen, det tar annars ganska lång tid att naja med vanlig najtråd. Naja gärna med dubbel eller tredubbel tråd. För att få en bra husgrund bör du även hyra en professionell rotations- eller planlaser. Om du får ett bra paketpris på materialet och själv kan montera grundkonstruktionen med VVS och el, bör du kunna komma ner i ett kvadratmeterpris på mellan 600 och 2 000 kronor. Då bör du ändå regelbundet avstämma med en vän som är byggnadskunnig eller ta hjälp av en byggnadsexpert, som granskar hur du arbetar och vad resultatet blir. Att köpa husgrund direkt från tillverkaren och själv utföra mycket av arbetet kan spara mycket pengar jämfört med om du hyr in en firma som monterar och utför hela arbetet åt dig. Glöm inte att jämföra offertpriserna mellan olika byggleverantörer och var noga med att hålla utkik efter lokala entreprenörer som schaktar och gjuter till billigt pris ? det vinner du på i längden.

Gjuta platta på mark med L-element

>Ska du gjuta en ny husgrund och vill använda grundelement? Då finns det en hel del olika element att välja mellan. En sådan typ är L-element. Vi beskriver hur du går till väga för att gjuta en husgrund med L-element.

Börja med att markera ut husgrunden på tomten utefter de monterade profilernas placering och höjd. Profilerna bör befinna sig utanför området där grunden är tänkt att anläggas. Om du är osäker på hur du gör detta kan du låta kommunen eller en fackman markera ut grunden åt dig. Därefter är det dags att schakta ur grunden för att få den i rätt marknivå och skydda den mot grundvatten. Dra in alla rörledningar, som el, telefon, VVS och eventuell golvvärme. Lägg ut en bädd av dräneringsmaterial, som grus eller makadam , på åtminstone en decimeter.

Dra även dräneringssystemet kring husgrunden. Tänk på att dräneringsrörets överkant ska vara åtminstone en decimeter under plattans lägsta punkt. Dräneringsröret ska placeras ut på en bädd av dräneringsgrus och ska ha en lutning på minst två decimeter per meter. Vid den högsta punkten bör du installera en dräneringsbrunn som samlar upp smält- och dagvatten. Om du har finkornigt material undertill ska du lägga ut en geotextilduk. Du kan jämna av dräneringsbädden med stenflis eller liknande. Komprimera fyllnadsmaterialet noga till rätt nivå innan du påbörjar montage av grundelement.

Hur du monterar L-elementen
Innan du monterar ska du undersöka att grunden står i rätt höjdläge och är tillräckligt plan. Dessa mätningar bör vara så exakta som möjligt för att senare underlätta arbetet med monteringen av elementen. Använd dig därför gärna av ett professionellt laserinstrument när du utför mätningarna. Denna utrustning går ofta att hyra till ett rimligt pris. Avdragsbanorna ska avvägas till rätt höjd, vilket du kan göra med en vanlig rätskiva. Nu är du färdig och redo att påbörja monteringen av L-elementen och hörnen.

Spänn först upp profiltråd som riktmärke för utplaceringen av elementen och hörnen. Börja med att ställa ut hörnen på sina respektive platser. Sammanfoga elementen genom att montera in fixerkilar i överkanten på elementen. Det går åt en fixerkil till varje skarv. Fixera grundelementens bottenskivor med spikplåtarna genom att montera dem över skarven mellan elementen, återigen en spikplåt för varje skarv. Under arbetets gång kan det hända att du upptäcker att vissa element blir för korta eller långa på längden. Då kan du mäta ut och kapa till mineritskivan med en vinkelslip. Om du behöver kapa av cellplast kan du göra det med en fogsvans.

Lägg ut grundisolering
Därefter placerar du ut isoleringen i grunden och armerar. Om du ska ha golvvärme i plattan kan du nu lägga ut golvvärmerören. Isolera kantbalken enligt rådande byggnormer för att få gjutform för kantbalken. Rådfråga alltid en byggexpert om du är osäker. Lägg sedan ut isolerskivorna och fäst dem mot varandra och till L-elementen. Använd en eller två plasthullingar per kvadratmeter på det första lagret och två eller fler plasthullingar per kvadratmeter på det översta lagret. När du lägger ut cellplastskivorna, tänk på att skarvarna ska förskjutas för att grunden ska uppnå maximal isolereffekt. Armeringsjärnen ska läggas ut i kantbalkens botten på markdistanserna. Om du har lagt ut rör för golvvärme, montera dessa innan du sedan lägger ut armeringsmatta på markdistanserna.

Naja fast de övre armeringsjärnen i kantbalken på armeringsmattans undersida. Betongtäckskiktet ska vara åtminstone tre centimeter. Därefter skapar du ett stöd till gjutningen genom att motfylla mot kantelementen. Då minskar du även risken för att elementen ska flytta på sig. Motfyll med åtminstone 15 centimeter på utsidan innan du påbörjar den stora betonggjutningen. Med kantelement som är fem, sex eller sju decimeter höga kan du motfylla ungefär tre decimeter. När detta är klart kan du börja gjuta plattan. Då ska el, VVS och golvvärme vara dragen. Gjut plattan som vanligt och vibrera den. För att inte riskera att skada mineriten bör du skydda den med vinkelplåt mot vibrobalken. Om du har otur kan du också få lite betongstänk på elementens utsida. Skydda dem gärna genom att vika plastfolie över kanten, som får hänga ner över mineritskivan. När betongen har torkat avlägsnar du bara plastfolien. Om du trots det upptäcker betongspill på elementen kan du spola och borsta av det så fort som möjligt.

Husets grund är det fundament som huset vilar på. Den behöver därför vara stark och tålig och måste enkelt kunna bära upp lasterna från byggnaden. Allt från cellplast för grunden till armering måste vara rätt dimensionerat.

Människors hem är ofta deras största tillgång och man vill ju därför se till att huset håller och är bra isolerat. Eftersom så många drömmar är kopplade till sitt hem och när man ska bygga huset från scratch så finns det många saker man bör tänka på.

Husgrunden man bör använda beror på vilken typ av hus man vill bygga. Den vanligaste husgrunden idag är att platta på mark. Om man inte ska köpa huset från en husfabrik som levererar huset som en färdig modul är husgrunden med största sannolikhet en betongplatta.

Grundens isolering står för stor del av ett hus totala isolering

Sett till hur mycket yta cellplast för grunden tar upp för ett hus så är det väldigt mycket som går åt till ett hus. För ett hus på 100 kvm i bottenyta krävs det minst 300 mm isolering. För lite mer än 3 kvm så krävs det således en kubikmeter cellplast. Därmed krävs det över 30 kubikmeter cellplast för en 100 kvm villagrund. Det är riktigt stora mängder och en av anledningarna att cellplast ofta syns ute på byggena.

Betongbil eller blanda betong själv

Det är ingen diskussion om du ska gjuta en större grund. Då måste du beställa en betongbil. Men till ett garage, en pool eller en grund för en friggebod kan det vara ide att blanda betongen själv. Vi tror att gränsen går någonstans vid 1-2 kubikmeter betong.

Grundundersökning – geoteknisk klassificering

Categories: Blogg, Teori

Den här artikeln behandlar geoteknisk klassificering. Den geotekniska klassificeringen avgör sedan vad som lämpar sig att uppföra på marken med eller utan nödvändiga åtgärder.
Geoteknisk klassificering görs utifrån ett antal faktorer
• Jord, berg och grundvatten förhållanden
• Geokonstruktion
• Omgivningsförhållanden
Geoteknisk klass 1:
När belastningarna överstiger 5 kPa så så krävs att undergrunden ska bestå av jord och berg som klarar belastningar för att nivå 1 ska vara uppfylld. Schaktning ska ej ske under grundvattenytan om det inte finns mycket goda lokala erfarenheter som visar på att detta är möjligt.
Den geotekniska klassificeringen tar också hänsyn till att risk för ras och skred inte ska föreligga samt att närliggande byggnader och konstruktioner är belägna på ett sånt sätt så att stabiliteten inte riskeras och deformationer kan tänkas uppkomma.
Grundkonstruktioner ska utformas så att normala krav tillgodoses. Den dimensionerade lasten i brottsgränstillstånd är i huvudsak vertikal och uppgår högst till 250 kN från enstaka pelare och högst 100 kN/m från vägg eller flera närliggande pelare.
Fyllningslagret under grundkonstruktionen har högst 1 m tjocklek och består av packad självdränerande material.
Sammanfattningsvis ger geoteknisk klass 1 en förenklad dimensionering och därmed större marginaler.

Viktigt att bygga på bra mark

Det är avgörande att bygga på riktigt bra mark. Annars kan du få relativt omfattande problem. Det är geniom

Läs mer om markarbete och dränerande material här.